Svart i själen

I amerikansk bilkultur får oliktänkarna alltid plats. Uppslukade av sina tvångsföreställningar. Fordon kräver att byggas om. Annars sticker de inte ut. Se bara på streetracers, lowriders och hotrods. Stilar med sprängkraft som får originalälskaren att koka inombords och vända ryggen till. Men sann kreativitet kan inte stoppas. Till de äldsta stilyttringarna hör customizing där också själva språkbruket sticker ut och har nästan blivit lika viktigt som bygget. 
Hur går det då till!? Taksänkning är regel nummer ett följt av en rejäl sänkning av chassit. Lägst ska det vara där bak, bilen ska sitta ner. Lägg till långt utsträckta bakskärmar och kromlisterna som noggrant rakas bort. Inom denna religion styr rena sammanhängande linjer. Allt ska vara – clean. 
Lacken behöver inte nödvändigtvis vara glänsande blank, men var säker på att minsta lilla ingrepp som utförts har sitt eget kodnamn, och uteslutande på amerikanska. Chopping, channeling, cornering, frenching. Rena rama fikonspråket kan det tyckas.
Jerker Sandberg driver enmansföretaget Metallbaren och visste precis vad han ville göra med sin fritid.  Customisera en Crescent 2000! Bylsigt rund plåtkaross, låg markfrigång från start, och så styrstången pekande rätt upp genom tanken. Så fränt. Så fräckt! Det bästa utgångsläget han kunde välja. Men pakethållaren och baklyset som petade ut och störde linjespelet. Grejerna måste bort. Slukhålet som blev kvar efter operationen täckte Jerker med stumpen av en Harley-skärm, på så vis ympades jänkejärn in i skapelsen, Crescent och H-D blev blodsbröder. Meriterande. 
Byggandet fortsatte med sänkning av karossen – lowering – så mycket som möjligt. Genuina custombyggen kräver blytungt häng. Annars blir det bara larvigt.
Bakfjädringen på Crescent 2000 består av ett tunt gummiblock svårt att modifiera, så det fick bli ny infästning av svingen som sänkte skapelsen 30 mm, alltså en dryg tum. Alltid tum i  customvärlden. Millimetersnack pekar ut okunskap.     
– Luftfjädring hade väl varit en bättre lösning men det är ju bara en moped, säger Jerker som menar att riktigt vad som helst får ju ett mopedbygge inte kosta.
En av kompisarna har en sick-falsmaskin där den skulpterade plåten som täcker bakhjulet manglades fram – fenderskirt – samtidigt som bakljuset försänktes in i karossen – frenching. Av stänkskärmarnas ursprungliga kromlister med inspirationen hämtad från Chevrolet 1957 återstår faktiskt inget. Bortrakade – shaving. 


Sedan lång tid tillbaka har Jerker haft ett märkligt gammalt extraljus liggande. 
– Det köpte jag på någon marknad. Bra att ha. En riktig gangsterlampa tycker jag, med de tunna ribborna framför glaset. Äntligen kom det till användning.
Bygget började nu arta sig men ännu fanns det några termer kvar på temat som inte provats. Bensintankens infästning höjdes en tum i bakkant, mer framtill, och sen sträcktes hela tanken ut – stretching – nu börjar vi andra fatta.
Gangsterlampan apterades i tankmynningen, därefter kapades gaffelbenen två tum – chopping – det gav nästan presspassning av framskärmen mot däcket. Snyggt. Gaffelns centralrör förlängde Jerker däremot fyra tum. Det försänkta tanklocket blev en egen konstruktion som öppnas med insexnyckel. 
På omvägar har Jerker fått höra att den fläktkylda Sachs-motorn är av norgeutförande vilket innebär fyrväxlad låda och cylinder med mer pulver. Jetljuddämpare av tillbehörstyp passar customstilen perfekt och låter mustigt.
– Först experimenterade jag med fotkoppling och handväxel. Alltför svårkört. Originaltramporna som redan modifierats till fotpinnar lämnades dock kvar. Det fick helt enkelt bli konventionella reglage.
Det sistnämnda påståendet haltar en aning vid granskning av styrets dolda vajerdragningar. Inte helt konventionellt väl!? Styret består av ett meterhögt syrafast rör som någon annan kompis bockat och Jerker tillverkat dolda anslutningar för gas- och kopplingsfunktionerna. Vita däcksidor, rödlackerade fälgar och sadeln som troget följer kulörtemat blev det sista klassiska custom-tricket.
Kaxigare framtoning än Jerker Sandberg på sin salta moppe är svårt att hitta. Eftersom en custom aldrig blir klar ser vi fram emot nästa steg: en flame thrower i  avgasröret. 

Text & foto: Stefan Wulff